Qinda her te ti jam nisun
Për me t’thân, se ty të du,
E ç’do fjal e kam ujdisun,
Si dashtniën me t’a tregu.
Qinda her un kam mendumun
Zêmren t’ême me t’a çil,
Qinda her e s’kam guxumun,
E ket zjarm e mbajta mshil.
Shpesh kam thân: «Mjaft mâ, s’durohet!
Zêmren kam me i a rrëfy!» —
Para tejet mêndja m’ndrrohet,
Prap se prap e mbaj t’gjith ndry.
Ket dishir un s’kam m’e lânun,
Do t’a bâj ket zêmër gur
E të gjith kam me t’a thânun,
Po mjerim, s’e di se kur!
Hil Mosi